Snart ett halvår senare…

Tiden går så himla fort! Tjoff tjoff! Vi har överlevt vår första semester med bravur. Det var nemas problemas och bara huuur roligt som helst – fastän vi tillbringade över en vecka med MER än femton andra personer på samma place! Vi gjorde några ”egna” grejer på semestern och allt var bara huuur najs som helst. Gillar att ha träffat nån som också kan vara spontan på riktigt! Inte en sån som bara är det på låtsas… En som säger mer ja än nej. Jag är en som säger mer ja än nej. 🙂 Vi hade superkul btw!

(Sidospår: Jag är en sån som kan säga mer ja än vad som kan vara nödvändigt. Jag kan säga ja till allt som kan tänkas främja förhållandet eller i första hand honom före det främjar mig själv. Han säger att jag får säga nej om jag inte är okej med det. Men har inte hittat nån anledning till att göra det än. Jag vill inte hindra honom från att göra saker han älskar. Vill han vara med mig är han det, vill han göra annat gör han det. Och han har alltid kommit tillbaka, så jag fortsätter låta honom.. Testar försiktigt. Han gör detsamma.)

Vi är så gott som sambos numera – han åker hem och hämtar posten ibland eller hämtar grejer som han flyttar över  hit. De senaste två månaderna har vi sovit isär EN enda gång! (Nu i natt!) Han har kvar sin bostad och lär ha det över sommaren i alla fall – då står ju bostadsmarknaden nästintill still ändå. Han kanske säljer sitt efter sommarn? Vi vill båda skaffa något gemensamt, men då är det hus som gäller. Inte radhus eller parhus utan ett fristående hus. (Mina grannar är inte direkt roliga! Jag bryr mig inte sååå jättemycket (kör bara stereorace ibland/ två gånger i veckan för att överrösta dem) men han stör sig som fan.) Gärna ett hus med plan tomt så man kan ha en robotgräsklippare. Övriga ”krav” vi har är renoverade badrum (det räcker inte med en enda toa) och hyfsat nytt kök. Tapetsera och lägga golv kan vi (läs: jag) sträcka oss till att göra, kanske bygga en altan, men där räcker det. I värsta fall renovera köket. Det är i alla fall enklare och billigare än badrum. (Säger hon som ritat flertalet kök och byggt ett på egen hand. Badrumsbehörighet och försäkringsgrejer håller jag mig ifrån) Ytterskikten så som väggar, källare och tak ska kunna funka i åtminstone fem-tio-femton år efter att vi har flyttat in. Gärna en uppvärmd pool med eller utan bubblor och minst EN öppen spis eller kamin också förresten. (Grejen är att hade vi bott ihop hade vi sparat minst 60´om året så vi siktar på det. Snart, när han smält det och bestämt sig för att gör sig av med sitt på riktigt.)

Vi har sett några hus vi båda fastnat för som vi varit beredda att köpa! På riktigt. Speciellt ETT som vi verkligen båda ville ha!!! Det hade allt vi önskade och lite till: Källarvåning med tre rum, fyra sovrum, två badrum, två öppna spisar, nytt kök, ny toa, nytt badrum med bubbel, två vardagsrum & jacuzzi utomhus.. Vi har sååå låga krav? Haha! Han har en bra bankkontakt men jag behöver (nog) skaffa ett jobb först. Fast det får bli till hösten, hela sommaren är inplanerad redan! Hinner faktiskt inte jobba nåt..

Vi har tom pratat om hur man vill ha det när man gifter sig… 🙂 *väntar mig att han friar* Hur som helst har jag minst 25% av köpepenningen när vi väl hittar ”vårt” hus! Tja, en mille åtminstone. Kanske mer.  Jag är typ fattig till vardags men inte långsiktigt. Investerat rätt i fastigheter kan man kanske säga… Ett barn har vi tänkt oss tillsammans, men inte före vår drömresa vi har bokat! Men ändå strax därefter innan jag blir för gammal. Båda vill gifta sig. Fast på lite olika sätt. Men det går nog att lösa. Och det finns inte hur mycket tid som helst att spela på… Inte om man vill göra det ena före det andra.

Tror det kan bli riktigt bra det här! Jag känner i själen att det här är ”min person”. Jag tycker om honom hur mycket som helst! Jag älskar honom, även om jag inte sagt det högt än. Jag vet att han känner likadant. Vi är mer fysiska än verbala. Man är och gör snarare än säger. Sådan är jag, sådan är han. Han är fantastisk! ((Och jag ska nog ta hit åtminstone två oberoende mäklare som får syna min bostad inför en framtida försäljning (läs: inom ett halvår) frågan är om det är värt att renovera köket eller om jag ska låta bli. Tapetsera om lite för att göra det mer köpvänligt eller gå på den ”unika” känslan. Gick ju all in när jag flyttade in. Tänkte: Nu har jag ingen (man) som tycker nåt, utan kan gå lös precis hur som helst – and so I did! Funderar iaf på en fondvägg i sovrummet som är bättre än den jag gjorde provisoriskt (och har vart där i åtta år för att jag inte hittat ”the tapet”.) ))

Jag önskar samma lycka till er alla!

 

Annonser

2 Responses to “Snart ett halvår senare…”

  1. Underbart gumman! Underbart!!

Trackbacks

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: