februari 18, 2010
Thank you for being you!
Har pratat av mig med my new BFF. Skickade ett hjälplöst sms med ett litet rop på hjälp och uppmärksamhet. Så fort han kunde poppade han upp på msn och frågade hur allt var. Han lyssnar, instämmer, peppar, bryr sig om och får det jobbiga att kännas lättare. Är han alltid så glad och bekymmerslös?
Mina nära och kära i all ära – men det är inte alltid de finns där… Så jag är otroligt glad och tacksam över att jag har my new BFF. Fast samtidigt är det lite vemodigt. För jag vet ju, att den dagen en av oss börjar kila stadigt med någon annan – då kommer vår vänskap att sina och den andra sitter ensam själv. (Den ensamma blir väl jag, som vanligt.) Men då är då, nu är nu. Och nu är jag tacksam för det vi har idag!
Wonderful! 
