Intressanta ytterligheter?
Låter blir att fråga ingående om detaljer, för jag vet hur lätt det är att bli för ytlig, fastna vid spännande grejer och inte se helheten. Som att bli förblindad av en schyst Ferrari men glömma att kolla upp om den över huvudtaget är körduglig… Den missen har man ju gjort förut. Flera gånger. Många gånger.
För att kasta om till någonting helt annat. Fick en inbjudan till lugna festligheter lite längre fram i vår. På en i övrigt mycket viktig dag som jag inte kan boka om. Tackade artigt nej. Fick liksom till svar att det inte gjorde någonting. Det var helt okej. För det blir, tja, ni vet, en sorts parmiddag egentligen. Alla som ska komma, kommer dit med sina respektive. (Och pratar om sambosoffsittning, paraktiviteter, semesterplaner, husplaner, bebisproduktion etc…) ”Ja, alltså, du är ju verkligen den sista som är singel nu. Alla har verkligen stadgat på riktigt. Både på ena och andra sidan av vårt kompisgäng. Så jag förstår om du inte tycker att det hade varit så roligt att vara med ändå.” När får jag vara med? När jag hittat ett eget bihang? För ensam med barn räknas inte. Inte i den här klubben. Samboklubben. En postordermake och saken är biff?
What to say? Suck, suck, dubbelsuck!
