Sick, isnt it?
Av någon anledning började en kille maila till mig ikväll. Vi kan kalla honom Lillen. Vi mailade hit och dit och bytte sedan msn. Sen kom vi ut på djupt vatten. Mycket djupt vatten. Jag dissikerades in till beståndsdelar, han ifrågasatte vissa detaljer. Stundvis blev jag både arg och irriterad på honom, ända tills jag kom till insikt… Insikt i mycket viktiga frågor! Så viktiga att de kräver ett helt eget blogginlägg. I morgon. (<- note to self)
Jag var precis på väg att lägga mig men blev uppe hela långa natten. En timme på telefon han vi med däremellan också. Och vet ni vad? Han äääääääär snygg, på riktigt, och inte bara på foton. För jag har sett honom, inte IRL, men live. Jag sitter och tittar på honom nu.
I morgon (läs:idag) hade jag önskat mig en hemmafest, skratta, ha roligt och fyllna till lite. Jag får det. Om jag vill. Utan att ha tjatat eller bett om det. Med Lillen. En del av mig säger; klart vi ska ha lite fest! Fyllna till och kanske hångla lite. Sååå jävla roligt. Det måste hända något som bryter förtrollningen av tristess. En kyss av en prins (eller bara en groda) kanske?
Men det är något som stör mina tankar… Fan!
